Så bedömer jag en hov och det här tittar jag på

När jag bedömer en hov tittar jag aldrig bara på hur själva hoven ser ut. En hov är en del av hela hästen och påverkas av bland annat benställning, rörelsemönster, belastning, underlag, tidigare skador och hur hästen använder sin kropp.

Två hovar kan se väldigt olika ut och ändå fungera bra för respektive häst. Samtidigt kan en hov som vid första anblick ser ganska normal ut ha en belastning eller funktion som inte är optimal.

För mig handlar en hovbedömning därför inte om att försöka skapa en perfekt hov efter en mall. Jag vill förstå hur just den här hästen belastar sina hovar och vad vi kan göra för att ge den bästa möjliga förutsättningarna att stå och röra sig bekvämt.

Här går jag igenom några av de saker jag tittar på när jag bedömer en hästs hovar.

Jag börjar med hela hästen

Innan jag lyfter en hov tittar jag på hästen när den står.

Hur placerar den sina ben? Står den jämnt på alla fyra hovar eller avlastar den något ben? Står ett framben ofta längre fram eller bak än det andra? Ser hästen ut att vilja flytta vikten från en viss del av kroppen?

Jag tittar också på hästens benställning. Alla hästar har inte helt raka ben, och därför ska inte heller alla hovar försöka göras helt symmetriska. Hovens form utvecklas i stor utsträckning efter hur hästen belastar benet.

Det är därför viktigt att förstå hästens förutsättningar innan man börjar förändra hoven.

Jag tittar bland annat på:

• Hur hästen placerar sina ben när den står.

• Om den belastar höger och vänster sida lika.

• Om ett ben ofta står längre fram eller längre bak.

• Benställningen framifrån, bakifrån och från sidan.

• Skillnader mellan höger och vänster sida.

• Om hästen verkar avlasta någon del av kroppen.

En hov kan alltså inte bedömas isolerat från resten av hästen.

Jag vill se hästen i rörelse

Nästa viktiga del är att titta på hur hästen rör sig.

En stillastående hov berättar mycket, men när hästen börjar röra sig får vi ännu mer information.

Jag vill bland annat se hur hoven landar.

Landar hästen med traktområdet först, relativt plant eller tydligt på tån? Landar den likadant på båda framhovarna? Finns det en skillnad mellan höger och vänster sida?

Jag tittar också på om hoven vrider sig när den sätts ned eller lämnar marken.

Det kan ge information om hur hästen belastar olika delar av hoven och hur benet rör sig genom steget.

Jag observerar bland annat:

• Hur hoven sätts ned.

• Hur hoven lämnar marken.

• Om hästen landar rakt eller snett.

• Om hoven vrider sig vid isättning eller överrullning.

• Steglängden.

• Skillnader mellan höger och vänster sida.

• Om ett ben verkar röra sig annorlunda än de andra.

• Om hästen visar ovilja att belasta någon del av hoven.

I vissa fall kan en förändrad hovform faktiskt vara ett resultat av hur hästen rör sig, snarare än själva orsaken till problemet.

Därför är rörelseanalysen en viktig del av helheten.

Jag tittar på hoven från sidan

När jag sedan börjar titta närmare på själva hoven använder jag flera olika vinklar. Från sidan tittar jag bland annat på hovväggens riktning från kronranden ned mot marken.

Jag vill se om hovväggen växer relativt rakt ned eller om den börjar ändra riktning längre ned på hoven.

En förändrad vinkel kan exempelvis visa att hovväggen har börjat flyta ut.

Jag tittar också på tåns längd och trakternas placering. En tå kan vara lång utan att det alltid ser dramatiskt ut. Därför tittar jag på relationen mellan hela hovens olika delar och inte bara på ett enskilt mått.

Från sidan bedömer jag bland annat:

• Hovväggens vinkel.

• Tåns längd.

• Eventuella utflytningar.

• Trakternas höjd och placering.

• Om trakterna verkar understuckna.

• Kronrandens form och riktning.

• Förhållandet mellan hov och kota.

• Hur mycket stöd hoven har i sin bakre del.

Det viktiga är inte att en viss vinkel alltid ska ha ett specifikt värde. Det är relationen mellan strukturerna och hur de fungerar för den aktuella hästen som är intressant.

Jag tittar på hoven framifrån

När jag tittar på hoven framifrån bedömer jag framför allt hur hästen belastar den inre och yttre sidan av hoven.

Är ena hovväggen brantare? Flyter den andra sidan ut? Är kronranden rak eller lutar den kraftigt?

En asymmetrisk hov behöver inte automatiskt vara fel. Hästens benställning kan göra att hoven naturligt belastas olika på in- och utsidan.

Det jag vill förstå är om asymmetrin är funktionell för hästen eller om den har blivit så stor att den skapar problem.

Jag tittar bland annat på:

• Skillnaden mellan inre och yttre hovvägg.

• Hovväggarnas riktning.

• Om ena sidan flyter ut.

• Kronrandens riktning.

• Om hoven ser vriden ut.

• Eventuella sprickor eller återkommande skador.

• Hur hovens form stämmer överens med benställningen ovanför.

Det är väldigt viktigt att inte försöka göra en hov helt rak eller symmetrisk utan att först förstå varför den ser ut som den gör.

Sedan tittar jag under hoven

Undersidan av hoven ger mycket information om hovens funktion.

Här tittar jag bland annat på strålen, trakterna, sulan, hovväggen och den vita linjen.

Strålen

Strålen är en viktig del av hovens bakre strukturer.

Jag tittar på:

• Strålens bredd.

• Strålens längd.

• Mittfåran.

• Sidofårorna.

• Strålens kvalitet.

• Eventuell röta eller skadad vävnad.

• Hur strålen ligger i förhållande till traktområdet.

En smal stråle med en mycket djup mittfåra kan exempelvis vara ett tecken på att hovens bakre del är trång eller inte fungerar optimalt.

Trakterna

Trakterna är också mycket viktiga.

Jag tittar på var de är placerade och om de ger stöd under hovens bakre delar eller har börjat vandra framåt.

Understuckna trakter är något jag ofta möter och de förekommer ofta tillsammans med lång tå och en svagare bakre del av hoven.

Sulan

Jag bedömer sulans form och djup.

Jag tittar bland annat på:

• Sulans konkavitet.

• Om sulan verkar tunn eller platt.

• Skillnader mellan olika delar av sulan.

• Om det finns tecken på överbelastning.

• Eventuella missfärgningar.

• Om hästen reagerar vid undersökning.

Det är viktigt att inte försöka skapa en skålad hov genom att helt enkelt ta bort mer sula.

Sulan har en viktig skyddande funktion och för mycket borttagning kan göra hästen öm.

Bärranden- tätningslisten mellan hovvägg och sula

Jag tittar också på bärranden runt hoven. Om den är bred eller utdragen kan det vara ett tecken på att hovväggen och de underliggande strukturerna inte har en optimal förbindelse.

Det kan till exempel förekomma tillsammans med utflytande hovväggar.

Jag jämför alltid hovarna med varandra

En av de viktigaste delarna i en hovbedömning är att jämföra hästens olika hovar. Det betyder inte att jag vill att de ska vara identiska.

Tvärtom kan det vara helt naturligt att två hovar ser olika ut.

Men stora skillnader kan ge värdefull information.

Om exempelvis ena framhoven är betydligt brantare än den andra vill jag förstå varför.

Har hästen alltid sett ut så? Har hovformen förändrats? Belastar hästen benen olika? Finns det en gammal eller pågående skada som påverkar rörelsemönstret?

Jag tittar därför inte bara på hur varje hov ser ut för sig, utan också på relationen mellan hovarna.

Hoven berättar om hur den har belastats

Hovens form utvecklas över tid.

Det betyder att hovkapseln kan ge oss ledtrådar om hur hästen har belastat hoven under de senaste månaderna.

Jag tittar exempelvis på:

• Tillväxtringar.

• Skillnader i hovväggens vinkel.

• Utflytningar.

• Sprickor.

• Slitage.

• Förändringar i hovens bredd.

• Trakternas utveckling.

• Förändringar från kronrand till mark.

Eftersom nytt horn växer ned från kronranden kan man ibland se att den övre delen av hovväggen har en annan riktning än den äldre delen längre ned.

Det kan visa att hovens belastning eller skötsel redan har förändrats och att en ny hovform är på väg att växa fram.

Jag dokumenterar gärna med bilder

Bilder är ett väldigt bra verktyg när man arbetar med hovar. En förändring sker ofta så långsamt att den är svår att se från vecka till vecka. Genom att fotografera hoven regelbundet från samma vinklar går det lättare att följa utvecklingen.

Jag brukar vilja ha bilder:

• Framifrån.

• Från sidan.

• Underifrån.

• Bakifrån över trakt och ballar.

Det är viktigt att försöka hålla kameran i samma höjd och vinkel varje gång.

På så sätt kan man följa hur exempelvis tåns längd, trakterna, hovväggens riktning och strålen förändras över tid.

Jag tittar inte bara på problemet, jag försöker även förstå orsaken

Om jag ser en utflytande hovvägg vill jag inte bara raspa bort den del som sticker ut. Jag vill veta varför den har uppstått.

Om jag ser understuckna trakter vill jag förstå varför hovens bakre del inte utvecklas optimalt. Och om hästen landar tydligt på tån vill jag inte bara försöka förändra hoven utan att först fundera över varför hästen inte vill belasta traktområdet. Det kan finnas många orsaker.

Det kan handla om:

• Hovens balans.

• För långa intervall mellan verkningar eller skoningar.

• Smärta.

• Tidigare skador.

• Hästens benställning.

• Underlaget hästen lever och arbetar på.

• Hovkvalitet.

• Rörelsemönster.

• Beslaget hästen använder.

• Problem högre upp i kroppen.

Ofta finns det dessutom flera faktorer samtidigt.

Sedan bestämmer jag vad jag vill förändra

När jag har tittat på hela hästen, rörelsen och hovarna börjar jag fundera på vad som faktiskt behöver förändras.

Ibland är ganska små justeringar det bästa alternativet. Jag vill inte förändra en hov bara för att den inte ser perfekt ut på bild. Jag vill veta vad förändringen ska göra för hästen.

Det kan exempelvis handla om att:

• Minska en för lång tå.

• Minska ogynnsamma hävkrafter.

• Ge bättre stöd under hovens bakre del.

• Förbättra överrullningen.

• Minska en utflytning.

• Ge strålen bättre möjlighet att fungera.

• Skydda en känslig sula.

• Fördela belastningen jämnare.

• Ge hoven möjlighet att utvecklas i en bättre riktning.

Ibland räcker regelbunden verkning. I andra situationer kan hästen behöva boots, limskor, traditionella skor eller ett annat hovskydd.

Valet beror på vad just den hästen behöver.

En hov förändras inte på en verkning

Det här är kanske en av de viktigaste sakerna att förstå. En hovform som har utvecklats under lång tid går sällan att förändra vid ett enda verkningstillfälle. Hoven är en levande struktur och hela hästens kropp har anpassat sig efter hur den har belastats.

Senor, ligament, leder, muskler och andra vävnader behöver tid att anpassa sig när belastningen förändras.

Därför arbetar jag hellre stegvis. Målet är inte att hoven ska se perfekt ut direkt efter verkningen. Målet är att skapa bättre förutsättningar för nästa hov som växer fram.

Det finns ingen perfekt hov som passar alla hästar

Det finns många riktlinjer och mätvärden som kan hjälpa oss när vi bedömer en hov. Men en hov kan aldrig bedömas enbart utifrån en mall.

Hästar har olika benställning, hovform, användningsområde, rörelsemönster och historik.

Därför tycker jag att frågan inte i första hand ska vara:

”Ser den här hoven perfekt ut?”

Utan:

”Fungerar den här hoven så bra som möjligt för just den här hästen?”

Det är den frågan jag försöker besvara varje gång jag bedömer en hov.

Vill du lära dig mer om hästens hovar?

Om du vill lära dig känna igen vanliga förändringar i hovens form kan du läsa min artikel 7 vanliga felaktiga hovformer som hästägare bör känna till.

Där går jag bland annat igenom lång tå, understuckna trakter, utflytande hovväggar, trånga hovar, asymmetri och platta hovar.

I vissa situationer använder jag också limskor för att förändra belastningen, ge stöd eller skydda hoven under rehabilitering. Det kan du läsa mer om i När rekommenderar jag limskor?